Ön består av kalksten och inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet dominerar det lokala näringslivet.
Befolkningen ökade något fram till mitten av 1990-talet och har därefter minskat något. Efter valen under 2010-talet har kommunen haft växlande styren.
Ett förslag till sammanläggning av de två kommunerna på Öland, med Mörbylånga kommun, till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Borgholms kommun däremot segrade ja-sidan.
Landskapet sluttar svagt mot öster, med högsta punkter kring Kalmarsund i väster, vilket kan härledas till kalkstenslagret som har samma lutning. Ovan kalkstenen ligger ett tunt täcke med jord. På södra sidan av Öland finns den egentliga alvarmarken, men det finns några sådana områden även i Borgholm. Områdets stränder inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Bödabukten är det största området där det byggs upp strandvallar. Där finns också Bölinge backar som är ett stort bevuxet dynfält. Neptuni åkrar är ett klapperstensfält som bildats i samband med landhöjningen och beskrevs redan av Linné.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Borgholms kommun
Hela riket
Bebyggelse (7,3 %)
Skog (29,8 %)
Öppen myrmark (2,6 %)
Jordbruksmark (52,7 %)
Övrig mark (7,7 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2022 fanns 41 naturreservat i Borgholms kommun.[11] År 1935 tillkom naturreservatet Byrums raukar, vilket är Ölands enda raukfält.[12] Böda ekopark ligger i kommunens nordöstra delar och inkluderar ett av öns mest välbesökta naturområden, reservatet Trollskogen. I reservatet finns ekar som är flera hundra år gamla, och där trivs hotade arter som ädelkronlav, vedspik och kort parasitspik.[13] Därtill finns stora områden som är klassade som Natura 2000-områden.[14]
År 2020 bodde 89,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Bornholms kommun:[17]
Under mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av Framtid Öland tillsammans med Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet 2018 ändrades detta och en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet tog över makten.[18]
Kommunen har också fyra vänorter. Dessa är Korsnäs i Finland, Łeba i Polen, Rockford, USA och Zelenogradsk i Ryssland. Kommunen uppgav att "Samarbetet med vänorterna bygger i huvudsak på stort privat engagemang mellan kommuninvånare i Borgholm och invånare i våra respektive vänorter". Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina 2022 frystes samarbetet med den ryska vänorten den 1 mars 2022.[26]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jordbruket som inkluderar boskapsskötsel har under lång tid tillhört kommunens viktigaste näringar. I början av 2020-talet sysselsatte det omkring 12 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. De tidigare viktiga näringarna med fiske och stenindustri har dock fått minskad betydelse. Omkring fem procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som i huvudsak utgjordes av småföretagare inom livsmedels- och verkstadsindustrin. I stort var näringslivet inriktat på turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet. Kommunen och regionen är andra stora arbetsgivare.[9]
Infrastruktur
Transporter
Från söder till norr går Länsväg 136. Längst upp i norr ligger Ölanda flygplats,[9] en av tre flygplatser på Öland.[27] Strax utanför Borgholm ligger även Borglanda flygfält,[28] ett flygfält som används av flera klubbar och sektioner.[29]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 10 713 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 207:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Borgholms kommun 1970–2020[30]
År
Folkmängd
1970
10 432
1975
10 786
1980
11 030
1985
11 079
1990
11 484
1995
11 859
2000
11 288
2005
11 067
2010
10 676
2015
10 681
2020
10 836
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 977, eller 9,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 681 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 592, eller 5,30 %.[31]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borgholms kommun 10 681 personer. Av dessa var 852 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[32]
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Borgholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/borgholm. Läst 3 juli 2022.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 juli 2022.
^”Byrums raukar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/byrums-raukar.html. Läst 4 juli 2022.
^”Trollskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/trollskogen.html. Läst 4 juli 2022.
^”Natur och allemansrätt på Öland”. Borgholms kommun. https://www.borgholm.se/natur/. Läst 4 juli 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0885&id2=null. Läst 29 maj 2024.
^”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 29 maj 2024.
^Broke, Cecilia; Ekströmer, Cecilia (14 september 2018). ”Nya koalitioner tar makten i båda Ölandskommunerna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/styret-klart-i-borgholm. Läst 2 juli 2022.
^”Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0104__ME0104A/ME0104T1/?rxid=c25d5c29-269e-49a9-b02d-969b33d570a8. Läst 16 mars 2017.
^”Valprövningsnämndens beslut, 1985:43: Utläggning av vissa valsedlar har förhindrats i kommunfullmäktigval. Omval”. Valmyndigheten. http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/overklaga/avgoranden/1985_43.html. Läst 16 mars 2017.
^ [a b] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022.
^”flyg”. Öland. https://www.oland.se/sv/resa/flyg. Läst 3 juli 2022.
^”Borglanda Flygfält”. Öland. https://www.oland.se/sv/borglanda-flygfalt. Läst 3 juli 2022.
^”Om”. Borglanda Flygfält. 2 juli 2022. Arkiverad från originalet den 28 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220128200251/https://www.borglanda.se/om-oss/. Läst 3 juli 2022.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 19 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 3 juli 2022.
^Ring, C. (2019). Förundersökning i Rosenfors. Kalmar läns museum.
^”L1956:3689”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/b75ca138-9157-4194-8eb5-d0d8c18eb9c9/publicerad/print. Läst 3 juli 2022.
^”Borgholms slott lockar rekordmånga”. Borgholms kommun. 1 oktober 2021. https://www.borgholm.se/borgholms-slott-lockar-rekordmanga/. Läst 3 juli 2022.
^”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 3 juli 2022.
^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html. Läst 3 juli 2022.
Externa länkar
Borgholms kommun
Wikimedia Commons har media som rör Borgholms kommun.