Lockbete

Uppslagsordet ”decoy” leder hit. För den militära termen, se Skenmål.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Lockbete är något som används som bete för att "locka" med.[1] Traditionellt något starkt luktande som placeras i en form av fälla.[2] En person kan också användas som lockbete för att locka till sig en annan person, vilken ibland kallas lockfågel[3]. Lockbete är belagt i svenska språket sedan 1790.[1]

Jakt

Exempel på lockbete inom jakt: en naturtrogen sjöfågelattrapp ämnad som lockbete för lockjakt av änder och en så kallad lockfågel eller vette.
Huvudartiklar: Lockjakt och Bete (fiske)

Lockbeten förekommer mycket inom jakt och fiske. Lockbeten inom jakt kan bland annat vara lockpipor eller lockfåglar, medan fiske har lockbeten som agn (lockmat) och fiskedrag.

Polisiära lockbeten

Huvudartikel: Brottsprovokation

Lockbeten förekommer polisiärt i form av bland annat föremål eller personer som är av värde för en kriminell eller dylikt. De används ofta flitigt i polisfilmer särskilt i amerikanska. Ett klassiskt exempel på det är filmen Januarimannen där borgmästarens dotter Bernadette används för att fånga seriemördaren som gäckat New Yorkborna i ett helt år.

Se även

  • Bulvan

Referenser

  1. ^ [a b] Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: lockbete
  2. ^ lockbete i Nationalencyklopedins nätupplaga.  [inloggning kan krävas]
  3. ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: lockfågel