Schersminsläktet

Ej att förväxla med Jasminsläktet.

Systematik
Schersminsläktet
Doftschersmin (P. coronarius)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Kornellordningen Cornales
Familj	Hortensiaväxter Hydrangeaceae
Släkte	Schersminsläktet Philadelphus
Vetenskapligt namn
§ Philadelphus
Auktor	Linné
Arter
Brokschersmin (P. Purpureo-maculatus-gruppen) Burfordschersmin (P. Burfordensis-Gruppen) Doftschersmin (P. coronarius) Gordonschersmin (P. lewisii) Hybridschersmin (P. ×polyanthus) Hängschersmin (P. incanus var. laxus) Kameliaschersmin (P. ×virginalis) Kinesisk doftschersmin (P. delavayi) Kungsschersmin (P. pubescens) Magdalenaschersmin (P. subcanus) Norrlandsschersmin (P. lewisii 'Waterton') Purpurschersmin (P. purpurascens) Småbladig schersmin (P. microphyllus) Småblommig schersmin (P. Lemoinei-gruppen) Storblommig schersmin (P. incanus var. grandiflorus) Tunnbladig schersmin (P. tenuifolius) Wilsonschersmin (P. purpurascens)

Schersminsläktet (Philadelphus) ^[1]är ett växtsläkte blommande buskar inom familjen hortensiaväxter med 60 arter. De är 1–6 meter höga, som regel lövfällande, och växer naturligt i Nordamerika, Asien och östra Europa. I Sverige är schersminer vanliga trädgårdsväxter, till exempel doftschersmin och smultronschersmin. På grund av namnlikhet och doftlikhet förväxlas den ofta med jasminer.

Blommorna är vita och de enkla sorterna har fyra kronblad, och de blommar som regel under försommaren, direkt efter syrenen. Blommorna doftar ofta mycket starkt. Bladen och blommorna innehåller giftiga ämnen^[2].

Till västra Europa kom doftschersmin från Osmanska riket under 1500-talet.

Dottertaxa till Schersminer, i alfabetisk ordning^[3]

Bildgalleri

Externa länkar

Svensk Kulturväxtdatabas

Se även

Ej att förväxla med Jasminsläktet

Referenser

^ http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=2255
^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 60. ISBN 91-20-04445-3
^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (3 juli 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17279631. Läst 26 maj 2014.